I går var det dags för Månkarbodagen vilket innebar att årets upplagor av Månkarbo Marathon, Halvmaran & Månkarbojoggen gick av stapeln. Catla nöjde sig (liksom husse & matte) med den 7 km långa joggen, och hon genomförde så gott som hela loppet nerpackad i en ryggsäck (fast på magen då’ra). Medan husse joggade i mål med en sluttid på ca 42 min så klampade undertecknad matte & Catla i mål på tiden 1 timme 24 minuter och 58 sekunder = delad 43:e plats av 46 anmälda. Okej, vi vann inte men vi var JÄTTEDUKTIGA och så fick vi medalj också 🙂 Vilken förening vi tävlade för? Jo, vi var sju stycken (inklusive Catla då!) som startade för IF Vandrande Pinnen 😉

/ Helena – en matte i farten

Längst till vänster i bild syns husse Tommie, i mitten (med nr 69 på bröstet) har vi blivande dagmatte Jennifer och med rumpan mot kameran ligger lilla Catla.

Med startnummer 364 tog Catla sin första medalj och loppet…

… genomfördes i denna ”mundering” = ett stycke ryggsäck.

När löparturer och promenader var avklarade var vi ett gäng som grillade hemma hos oss, och Catlas favorit Wilma (startnummer 95) var förstås på plats.

Denna afton var det dags för Catlas första lektion på valpkursen (sex träffar med praktik, en med teori), och det var förstås fantastiskt spännande. Kursledaren, Kicki Renlund, ingav verkligen förtroende och det kändes nästan som om hennes klokskap smittade av sig. Vi fick lära oss några nyttiga kontaktövningar, tränade lite smått på kommandona sitt (som nästan alla redan kunde), ligg och stå samt avslutade med inkallning. Allt skedde under precis lagom kravlösa former och vi ser redan fram emot nästa gång 🙂

Med på kursen var även följande härliga valpskara: Långhåriga taxen Coffee, Beaglen Danne, Engelska Cocker Spanieln Tossa (tror den hette så), blandisen Laban (minst i gänget), Dansk-Svenska Gårdshunden Fideli, Tollaren Idun & Jack Russell Terriern Laika.

/ Catlas stolta matte – igen

P.S. Ann-Britt >> Jag har själv knäppt den översta bilden nedan, och man ser faktiskt sådär allvarlig ut när man stirrar på displayen för att se vad man fotograferar… Jag var alltså INTE arg 😉 D.S.

Catla & matte i bilen i väntan på kursstart.

Här är hela kursgänget och några åskådare samlade – Catla befinner sig längst till höger på bilden.

Kursdeltagaren Catla fokuserade med blicken medan…

… fina Laika valde att använda nosen.

Längst till vänster syns lilla Coffee med avkapad matte och vid hennes sida sitter kursledaren Kicki. Catla & hennes matte känner ni väl igen?!

Kontaktövning pågår…

… och här väntar superduktig Catla på belöning. 😛

Att gå på kurs tar på krafterna, och här är Catla världens tröttaste valp.

I dag var jag på läkarbesök i Uppsala, och vad kunde väl vara bättre än att lilla Catla fick vara med och utforska Sveriges fjärde största stad. Nä, hon gjorde det naturligtvis inte ensam utan även husse var med på färden 😉

/ Catlas matte

Några parkeringsautomater finns inte i skogen där Catla bor = spännande.

Mycket sten och betong, liiiite grönt. 🙁

Sorry husse, jag har inte tid med dig när det finns så mycket spännande att titta på.

Fast okej då, husses knä är nog den tryggaste platsen trots allt. 🙂

När jag så småningom återgår till att jobba hemifrån två dagar i veckan är tanken att Catla ska vara hos Jennifer på granngården Annelund. Catla & Jennifer har redan träffats massor av gånger, men i dag provade jag & Tommie att lämna bort vår lilla för första gången. Hur det gick? Jodå, Catla var i vanlig ordning hur cool som helst och trivdes utmärkt med sin blivande dagmatte, hunden Rocky, marsvinen & katterna. Dessutom blev hon hyfsat glad (med lite råge då’ra 😉 ) när hon fick återse sin husse & matte, och det värmde förstås. Viktigast av allt är dock att hon är trygg även utan oss, och det fick vi i dag tydliga bevis på 🙂

Catla ligger i Jennifers knä och kollar Web-Tv.

Jennifer har fixat en mysig bädd framför den medhavda lilla sovburen…

… men dagmattes knä är trots allt allra bäst!

I går var Catlas husse & undertecknad matte tämligen tråkiga – detta då vi ägnade hela dagen åt att röja i/ur garaget. Inga problem för Catla dock, för när hon inte deltog efter bästa förmåga (bar en arbetshandske…) så låg hon i en korg på verandan och sussade. Duktig hund!

Jag har tidigare berättat om Catlas foder, vilket bland annat består av bakat vete från Magnusson Petfood. Då vi fick med oss ett gäng vetekulor från uppfödaren, och dessutom mottog ett välkomstpaket med vete från Magnusson, så har vi inte behövt göra någon egen beställning förrän i dagarna = en order lades sent i onsdags kväll. Hur det gått? Jodå, redan i fredags eftermiddag levererades en fodersäck ända fram till dörren! Snabbt, enkelt och alldeles fantastiskt 🙂

Som ett led i Catlas ensamträning så testade jag & Tommie i dag att helt sonika gå ut genom en av tomtens två grindar och lämna Catla kvar. Vi gick en en bit på vägen och gömde oss sedan för att se vad den lilla gjorde, och inte alldeles förvånande så hade Catla upptäckt att grind nummer två är långt i från utbrytningssäker. En viss ung dam kom förstås glatt travandes, men hur sött det än var så var det ju inte alls meningen. Vi fick alltså mota tillbaka vårt lilla charmtroll och förklara att även om man KAN följa efter så är det inte alltid man FÅR göra det. Budskapet gick fram och Catla skakade sedermera galler en kort stund, det vill säga var superduktig!

/ Helena – Catlas nöjda matte

Medan matte intog morgonkaffet på verandan passade Catla på att mysa ordentligt.

Att städa garaget och släpa arbetshandske tog på krafterna och krävde…

… vila.

Svenskt, ekologiskt foder kräver förstås fiiin förvaring i…

… en antik koppartunna.

Så här söt var Catla när hon skakade galler.

Häromdagen tog jag & Tommie med oss Catla till Tierps Brukshundsklubb (ca 1 mil hemifrån) och kikade lite på vad de har att erbjuda. Vi blev mycket nöjda med vad vi såg och hoppas nu till att börja med att få plats till sensommarens/höstens valpkurs.

Filtar, hundleksaker, tuggben och annat spännande har en tendens att hamna över HELA huset så jag brukar samla i hop dem och stoppa alltsammans i en korg. För tillfället är det en av vår älskade Teos gamla hundkorgar som agerar uppsamlingsplats, och Catla vet minsann att vara effektiv: Hon kryper ner i korgen där man ligger skööönt och så leker hon med ALLA sina saker på en gång. Det ser naturligtvis inte riktigt klokt ut, men ack så sött.

I dag tränade jag & Catla på koppelpromenad i sällskap med annan hund, nämligen grannkillen Rocky som för dagen framfördes av Tommie. Det var verkligen supernyttigt för vår lilla fröken att lära sig att man inte tjänar någonting på att dra i kopplet för att komma ikapp polar’n. Nix, att inte dra i kopplet belönas = man får gå framåt, att dra i kopplet straffar sig = man kommer ingen vart förrän förrän man är stilla och kopplet är slakt. Hur det gick? Jodå, vår skarptänkta lilla dam fattade nästan genast galoppen och jag var mycket nöjd 🙂

Efter ovannämnd promenad blev det ytterligare träning hemma på tomten. Catla övade på att vara kopplad, att ligga i buren samt att vara på ”fel” sida av verandans grind fastän det hände intressanta saker runtomkring. Med det sistnämnda menar jag det faktum att husse körde åkgräsklippare och att Rocky rände runt och lekte, det vill säga saker som kan vara nog så frustrerande att inte få vara med på. Denna övning passade dessutom perfekt eftersom Catla & Rocky ändå inte får vara lösa på tomten tillsammans. Förvisso är Rocky världens snällaste hund, men han kan också vara klumpig och Catla är som bekant en liiiten en.

Liten Catla framför STORT hinder på Tierps Brukshundsklubbs domäner.

Catla med nya mjukisvovven Gulan från IKEA.

På bilden skymtar mjukis-Gulan, Musse Pigg-vanten (arvegods…), pip-kalkonen och kongen. Catla hade svårt att välja och pysslade med än den ena, än den andra.

Catla till sängs med husse & grannvovven Rocky. Gissa vem som kröp ner sist?!

Catla gör gärna som kissen Bus och hoppar upp på (helst även emellan…) stora stenar.

Nä, bilden ovan visar inte Jeppe på berget utan Catla på stora stenen. Kattfostrad som valpsingen är så fullkomligen studsar hon från sten till sten, och jag trooor att hon snart börjar klättra i träd också. Jisses! 😉

/ Helena – matte med hjärtat i halsgropen

I dag åkte en viss matte, husse & en liten Catla till sjön för att kolla om det fanns nå’t badintresse, och det fanns det – åtminstone för den lilla 😉 Att rusa runt i sanden och ”vända på en femöring” var inte heller fel = en mycket lyckad utflykt 🙂 De obligatoriska bilderna följer förstås nedan:

Men matte, vad ska vi göra här?!

Okej, jag ser att DU tänker bli blöt men…

… det ska väl ändå inte JAG bli?!

Hm, det skulle jag visst och…

… det var ju faktiskt inte så tokigt.

Att ”bubbla fram” hundkex ur vattnet var till och med riktigt skojigt, så jag…

… kommer mer än gärna tillbaka!