Det där med tandborstning, kloklippning och allmän besiktning behöver ju inte vara tokigt alls – i alla fall inte när man får ligga i husses knä 🙂 På bilderna ser ni en härligt avslappnad Catla, och då kan öronen tydligen glida lååångt isär 😉

/ Helena

Matte, är det okej om jag…

… ligger och halvblundar lite?

Mysvovven Catla.

Det är underbart vackert ute med både snö och solsken, och eftersom undertecknad matte behövde studiepaus var det förstås läge för promenad med Catla 🙂 Vi började lite försiktigt på grusvägen, traskade sedan vidare på en igensnöad traktorväg och över en åker med massor av snö men vek sedan av in i skogen där det nog skulle vara mindre snö. Hm, fattar faktiskt inte hur det har gått till MEN i skogen var det istället väääldigt djup snö… Det blev alltså rena träningspasset för både matte & hund, och därmed riktigt skönt att så småningom komma hem slappa framför kaminen (Catla) och över skolböckerna (undertecknad). Mysigt!

/ Helena – Catlas matte

Solsken och travhästar på vägen piggar upp!

Matte, MÅSTE vi verkligen gå just den här ”vägen”?! Jag försvinner ju, men…

… tjoho, här tittar jag upp igen.

Hallå, vänta på mig!

Catla & trädklättraren Bus hänger ihop som ler- och långhalm, och Catla blir såå frustrerad när hon plötsligt inser sina (hund)begränsningar 🙁 Som tur var kom Bus ner igen så att de tu kunde leka vi-springer-ut-och-in-i-växthuset (saknar en och annan vägg 😉 ), och allt var åter frid och fröjd 🙂

/ Helena

Idag bjuder vi på en bild från morgonens mysstund, som vanligt med Catla på rygg i mattes famn 🙂 Sött!

/ Helena – Catlas matte

Catla vet hur hon ska få uppmärksamhet, och det även när undertecknad matte är djupt försjunken i studier. Jodå, hon behöver ju bara vara sitt vanliga oemotståndligt söta jag så är saken biff 🙂 Och jo, Catla tycker att det är vansinnigt orättvist att kissen Bus får sitta på skrivbordet och liksom vara med när matte pluggar så det MÅSTE ju bara kompenseras på nå’t sätt 😉

/ Helena

Matte jag har slaktat grisen nu, vill du vara med och leka?!

Om jag sätter tassarna i ditt knä, lägger huvudet på sned och säger snälla då?

Förmiddagsmys & lek i sängen med bästa kompisen Bus, och då går det ingen nöd på Catla inte 🙂

Matte, ska vi inte krypa ner under täcket snart? Du behöver också vila.

Denna lördag har inte varit vidare händelserik, för det är kallt ute och husse & matte bara bygger och pluggar…  Catla verkar dock inte vara alltför missnöjd med att vara moraliskt pluggstöd (ligger i en bädd bredvid matte)  eller att tillsammans med kissen Bus hålla koll på husses tapetsering. Nix, även en liten bostonterrier kan ju emellanåt behöva koppla bort alla de där superviktiga uppdragen och det är precis vad Catla gör idag 🙂

/ Catlas matte

Idag fick Catla finbesök i form av familjen Meurling, som är intresserad av rasen och ville få chansen att träffa en livs levande bostonterrier, och nog fick de göra det. Catlas överväldigande glädje när de kom var inte av denna världen (hm, vi ska nog ta och träna på det där med att hälsa fint… 😉 ). Hursomhelst, efter glädjefnatt följde både mys, vila och lek och Catla ääälskade förstås att få stå i centrum för all uppmärksamhet.

Jag hoppas förstås att Catla visade familjen Alma, Tilde, Johan & Linda precis hur underbar en liten bostis kan vara OCH jag hoppas att de bestämmer sig för rasen och sedermera hittar en liten valp till sommaren. Att den valpen kommer att bli älskad, ompysslad och aktiverad till tusen råder det inga som helst tvivel om! 🙂

/ Helena – Catlas matte

P.S. Tack för bilderna! D.S.

Tilde med en gosig Catla i famnen.

Till vänster Tilde, och sedan Alma & Catla som leker med spenkoppen.

Återigen Tilde, Alma, Catla & spenkoppen.

Hoho, har ni lekt färdigt eller?

Den här bilden tog jag själv efter familjen Meurlings besök.

Duktiga spårhunden Catla.

Idag har det varit rena rama vårvädret, och vad passade väl då bättre än att utföra lite spårarbete?! Undertecknad matte gick således ut för att lägga ett spår, och jag gjorde det rejält svårt med många vinklar och tvära kast. När jag efter ett tag tog ut Catla, hade satt på sele och spårlina och gav kommandot spåra så bar det iväg i full fart och jag tänkte att det här blir knivigt för den lilla. Men icke då, det visade sig som alltid vara lätt som en plätt! Det är verkligen helt otroligt vilken näsa Catla har, och man blir lika stolt och glad varje gång 🙂

/ Helena – Catlas matte