Gårdagen var minst sagt händelserik för vår knappt 13 veckor gamla Catla. Till att börja med så fick vi ett tydligt tecken på att unga damen börjar bli stor = ena örat intog, och stannade i, en lodrät position. Coolt! Sedermera var det stort galej på granngården Annelund, och bättre socialiseringsövning hade vi knappast kunnat få. Det var massor med folk, ett antal hundar, musik och allmänt stojigt och allt detta klarade Catla lååångt över förväntan. Jag & Tommie hade räknat med att kanske bara kunna vara med en stund och/eller att kalasa i skift, men icke då. Efter bus (mest med frallan Kiwi) och lite mys i husses eller mattes famn så sussade Catla sött i sin medhavda transportbur. Underbart att se 🙂
/ Catlas matte
I går var det dags för avmaskning och sedermera invägning av unga fröken Catla. Vågen stannade på så mycket som 4.279 gram, och hade det inte varit för att veterinären så sent som i onsdags bekräftade att Catla INTE är tjock så hade jag nog undrat… 😉
I eftermiddags när vi var med bilen till Våla så promenerade jag & Catla den sista biten hem. Allt gick så bra så (både med och utan koppel), MEN emellanåt så betedde sig lilla vov mycket märkligt. För en stund så trodde jag att hon hade fått en knäpp och hallucinerade, men det visade sig dessbättre att hon bara jagade sin egen skugga. Så sött!
I detta nu har Catla intagit favoritpositionen i soffan, det vill säga liggandes på husses (mattes funkar också!) bröstkorg. Vi har det väääldigt bra vi 🙂
/ Matte Helena
I eftermiddags följde Catla med mig & Camilla till stallet i Rävsvad, och där hände det en massa spännande = utomordentligt nyttig miljöträning. Bilder följer i vanlig ordning:
När man är en liten hundvalp och har lååångt till närmaste släkting kan det vara mysigt att brevväxla lite (elektroniskt förstås 😉 ), och det har Catla & kullbrorsan Harry nu gjort. Sötnosen Harry (eg. Polarskäggets Charmige Clintan) är numera jämtlänning och lever sitt lyckliga hundliv tillsammans med husse, matte & kissen Baileys. Nedan får vi en bild av hur det kan se ut, och det tackar jag Harrys matte för:
Lilla Catla och finkissen Bus leker mycket och ofta, men tyvärr har jag inte lyckats knäppa de där toppenbilderna som jag drömmer om. Ett litet smakprov på hur det kan se ut följer hursomhelst:
I måndags fyllde Catla 12 veckor och den där lilla, lilla valpen börjar nu bli stor. Nä, kanske inte JÄTTESTOR men i alla fall mycket större. Hursomhelst, det känns som att det händer nya grejer mest hela tiden och det är naturligtvis otroligt inspirerande och spännande. Ett litet axplock från hänt-på-sistone-listan följer:
Tomten där hemma är STOR, och Catla är så liten att hon inte behöver några promenader i rent motionssyfte MEN vi tränar ändå dagligen genom att gå korta turer såväl med som utan koppel. Hur det går? Jo, som allt annat med denna valp så går det över förväntan och det är SÅ kul 🙂
Varje dag i en liten valps liv innebär nya och spännande upplevelser och glädjande nog så fortsätter Catla att hantera allt spännande, läskigt & roligt på allra bästa sätt.
Bilderna nedan ger inte direkt prov på ovanstående, men de är söööta och förtjänar därmed att visas: