Jag SER dig inte, men jag KÄNNER din närhet så KOM FRAM NU kissen!!!
I dag fick kissen Bus en lektunnel, och den visade sig vara mycket uppskattad även av Catla = fullt ös i stugan 🙂 SÅ otroligt härligt att se när de två kommer igång!
För den som inte ser nå’n katt på bilden ovan så kan jag upplysa om att det är ett stycke svans som skymtar i öppningen innanför den röda markeringen.
/ Helena – nöjd matte
Julen med allt vad den innebär (till exempel lök- och kryddfria köttbullar 😛 ) är överstökad, och Catla är nu närmast redo för semester… Skämt åsido, men det har i sanning varit full aktivitet med såväl hundbesök som tvåbenta gäster,en tur till den kungliga huvudstaden samt sist men inte minst: Umgänge (i lite varierande grad då 😉 )med hästarna Gandhi & Vesslan, tvåbeningarna Camilla, Dick & Vera, kissarna Solveig & Fjant och marsvinen Selma & Lovis i Buckarby. Hääärligt!
/ Catlas matte
Medan husse & matte julstökar ligger somliga på latsidan och bara njuter. 🙂
Polarskäggets Charmiga Catla är en kortskallig tös med felfri andning.
Hos våra brachycephala (kortskalliga) hundraser* har diverse andningsproblem dessvärre kommit att blir mer eller mindre utbredda. Då det rör sig om problematik, som i allra högsta grad har negativ inverkan på hundarnas livskvalitet, är det naturligtvis mycket olyckligt att de särdrag som faktiskt orsakar problemen till viss del är desamma som över tid har premierats av våra utställningsdomare. De sistnämnda har därmed, om än indirekt, medverkat till att man har fortsatt att bedriva avel med osunda djur…
När Svenska Kennelklubben i våras tog fram den halvtimmeslånga informations-filmen Att bedöma hundars andning och distribuerade denna till hela den svenska domarkåren så var det alltså inte en dag för tidigt (snarare decennier för sent 🙁 ). Självklart så ska vi sträva efter att föda upp hundar som orkar vara just hundar, och en fungerande andningsapparat är då minst sagt grundläggande. I den bästa av världar så skulle varje enskild uppfödare/ägare självmant ta sitt ansvar i denna jätteviktiga fråga, men då vi inte lever i en sådan värld så kan det ju vara bra med lite hjälp på traven = domarnas ökade medvetenhet OCH en striktare bedömning välkomnas. Åtminstone av undertecknad!
* Exempel på kortskalliga raser är pekinges, mops, bostonterrier samt engelsk och fransk bulldogg.
Om du klickar på följande länk så kan du titta på SKK:s högintressanta film Att bedöma hundars andning http://www.youtube.com/watch?v=yPs6BM0sw8k
För att avrunda detta inlägg så kan jag berätta att vår första bostonterrier hade vissa andningsproblem (framför allt vid hårdare ansträngning sommartid), medan vår lilla Catla verkar vara helt förskonad (snarkar inte ens om det inte uppstår ett direkt tryck mot halsen). Jag tycker hursomhelst att det är av största vikt att så många hundar som möjligt erbjuds förutsättningar att må så bra som möjligt och för att uppnå detta så är det vi tvåbeningar som måste tänka om och TÄNKA RÄTT. Bara att sätta i gång alltså! 🙂
/ Catlas matte – tänkaren
Denna afton har vi ägnat oss åt kroppsvård såsom kloklippning, smörjning av torra trampdynor, titt i öronen (såg så fina ut så!) och tandborstning. Catla verkar tycka att denna återkommande behandling är en rätt trevlig procedur, och jag tror att det beror på att hon helt enkelt ääälskar att stå i centrum 🙂 Hm, undrar om det är husse eller matte hon brås på?! 😉
Okej, bilden ljuger för det var faktiskt matte som borstade de tjusiga tandraderna.
Trixie hundtandkräm med mintsmak – om hunden själv får välja. Mums! 😛
Efter några dagar som dunderförkyld matte med halsont så var gårdagen avsevärt bättre, och planen var a) middag på Östervålas anrika gästgiveri under lördagskvällen och b) årets upplaga av Stockholm Hundmässa under söndagen (läs i dag). Av det sistnämnda blidde det dessvärre intet (i natt/morse var jag åter jättrerisig 🙁 ), men restaurangbesöket gick i alla fall av stapeln – även för Catla! Jodå, enligt en ”ny” lag från 2006 så får krögarna själva välja huruvida hundar är välkomna eller inte och vår krögare hade den goda smaken att säga ja till de fyrbenta. Åtminstone små och välanpassade sådana 😉 Hursomhelst, Catla låg mestadels under bordet och sussade och verkade inte det minsta berörd av alla julbordsgäster. Hon är ju bara för cool vår lilla! Och med tanke på att köket bjöd unga fröken på ekologisk prinskorv innan hemgång så lär hon inte ha nå’t emot att gå tillbaka heller 😛
Några bilder följer, för även om de nedersta fotona är av riktigt dålig kvalitet så bara måste jag ju få visa hur det såg ut när Catla debuterade som kroglejon:
Denna bild togs efter en lång och skööön sovmorgon, och då hade Catla ännu ingen som helst aning om vad som väntade.
Catla fann sig utmärkt i sin nya miljö oavsett om det var i husses eller mattes knä eller…
… på en medhavd filt på golvet.
Dagens mysbild togs av dagmatte Jennifer medan Rocky & Catla tog sin obligatoriska, gemensamma eftermiddagslur. 🙂
I eftermiddags fick Catla och undertecknad finfrämmande i form av den 10-åriga granntösen (bor faktiskt bara ett par kilometer bort 😉 ) Wilma. Den sistnämnda har den där speciella förmågan som ett fåtal människor har begåvats med: Alla djur lyssnar på henne och tycks dessutom avguda henne. Det är SÅ kul att se Catla & Wilma tillsammans, för även om den fyrbenta just nu är i jag-hör-ingenting-och-jag-är-rädd-för-spöken-och-är-lite-lätt-hispig-åldern så lyckas Wilma få henne dit hon vill. Imponerande och jättesött 🙂
/ Catlas matte
Wilma, är det du?! Tjoho, jag kommer!!!
Puss och slask på dig, smack!
Okej, jag gillar dig MASSOR men jag måste ändå iväg på…
… lite egna äventyr.
Inkallning?! Ska vi hålla på med så’nt nu när vi hade det så trevligt?! Okej!
Att Catla & kissen Bus har utvecklat en närmast osannolik relation har jag väl redan nämnt!? För den oinvigde så vill jag ändå berätta att detta innebär allt från gemensam jakt och regelrätta brottningsmatcher till mera stillsam lek, putsning och mys 🙂 Det råder ingen som helst tvekan om att Bus fostrar Catla på ett alldeles fantastiskt vis, och det får mig inte osökt att skänka vår gamle bostonkille Teo en tacksamhetens tanke. Som den vise och tålmodige mentor Teo var, för vår nu så kloka katt, så lade han i allra högsta grad grunden för den harmoniska hund- och kattrelation som nu råder. Tack alla våra underbara djur!
Så här såg det ut sommaren 2011 när 13-åringen Teo flankerades av ständiga följeslagaren Bus och…
… så här såg det ut sommaren 2012 när Bus sällskapades av SIN ständiga följeslagare: Catla.