Söndagskul med nosjobb

Denna underbara höstdag har vi kört två spår med fröken Catla. Det första var lite enklare, medan det andra hade en högre svårighetsgrad i form av längre spår med flera vinklar. Även det sistnämnda visade sig dock vara plättlätt för vår superinspirerade tjej, så framöver ska vi testa med inte fullt så färska spår. Kul hade vi det hursomhelst, för det här är verkligen ett nöje för såväl två- som fyrbenta 🙂

blogg;bostonterrier

Catla är redo och tittar…

blogg;bostonterrier

… uppfordrande på sin matte för att få komma i väg till spårskogen.

blogg;bostonterrier;spårning

Spårlinan är på och Catla är redo för spårstart!

blogg;bostonterrier;spårning

Under spårets väg blidde det inga bilder, men här är husse hittad och Catla har fått uppskattad belöning i form av den kvittrande hönan.

blogg;bostonterrier

Malligare kan ingen vara.

blogg;bostonterrier

Efter utfört arbete är det dags att pusta ut framför brasan i kaminen.

Årspremiär i spårskogen

Som undertecknad matte tidigare har nämnt så har vi nu mestadels barmark på bygden, och vad kunde då passa bättre en dag som denna än att göra årsdebut i spårskogen?! Vi backade bandet en smula och körde utan lina men det blev säkerligen svårt nog ändå eftersom halva naturen såg ut som ett enda stort vattendrag (svårspårat…). Hur det gick? En MYCKET ivrig Catla var bländande duktig och hon blev såååå stolt över sig själv efter förrättat värv. Husse & matte? Om möjligt ännu mera stolta 🙂

/ Helena – Catlas matte

blogg;bostonterrier

Vad vill ni att vi ska göra?

blogg;bostonterrier

Jaha, över stock och sten vill ni ha mig.

blogg;bostonterrier

Tjoho matte, jag KOMMER för jag hittade både husse…

blogg;bostonterrier

… och den fina, pipande hönan!

blogg;bostonterrier

Men husse, menar du att jag måste släppa den NU? Redan?!

blogg;bostonterrier

Okej då, jag har varit SÅ duktig och är sååå trött så nu…

blogg;bostonterrier

… tycker jag att vi går hem.