Tolv minusgrader och lite snålblåst var i Catlas tycke inget vidare promenadväder. När vi var utanför granngården Annelund så vaknade hon dock till liv och gnydde ordentligt (Catla gnäller vanligtvis aldrig!), och detta för att få gå till sitt ”hemliga ställe”. Och jodå, när hon strax därpå hade letat upp en av sina nergrävda benknotor så sken hon faktiskt upp rejält!