I förmiddags hörde Catla grannskapets inte oävna leonbergerflock skälla, och hon blev just denna gång så uppjagad att hon bestämde sig för att rymma och leta rätt på dem (bor på andra sidan skogen cirka 400-500 meter härifrån). Och jodå, mitt framför näsan på undertecknad så ålade sig vår lilla bostontjej ut under staketet och stack 🙁 Jag blev mindre nöjd över att Catla struntade blankt i mitt barska nej = ålade sig ut, MEN blev desto gladare när hon stannade en bit bort och bestämde sig för att vara lydig och komma på inkallning 🙂 Ett så’nt litet busfrö hon kan vara den där lilla 😉

/ Helena

Hm, varför lyser du på mig med ficklampa matte?! Du är väl inte sur för att inte DU får plats på husses arm?

Nä’ru matte, du får faktiskt ligga nå’n annanstans!